Fram till ca 2010 var det ytterst ovanligt att tidningar hade så kallade betalväggar, utan alla nyheter låg gratis och öppet för alla. Det visade sig dock snabbt att det var svårt att leva på annonspengar, vilket gjorde att tidningarna var tvungna att hitta en ny affärsmodell. Särskilt efter att Facebook och Google började ta en allt större del av annonskakan. Det blev kort sagt att gå tillbaka till rötterna och börja ta betalt för nyheter igen.
Vad är en betalvägg?
En betalvägg är helt enkelt en teknisk lösning som gör att den som besöker en tidnings sida måste logga in för att ta del av nyheterna. Dessa tekniska lösningar har varit av varierande kvalitet och vissa har varit väldigt lätta att ta sig förbi genom att till exempel surfa i inkognitoläge.
Det brukar skiljas på hårda och mjuka betalväggar. En hård betalvägg kräver en prenumeration för att ta del av någon form av innehåll. Då sluter tidningen avtal med en tredjepart. Denna, det finns flera sådana tjänster varav Precisely är en, aktör tar sedan betalt av användaren och ser till att han eller hon kan komma in och läsa. En mjuk betalvägg använder sig av cookies som placeras i användarens webbläsare och bjuder på ett antal gratisartiklar varje månad. De mjuka betalväggarna är vanligare utomlands, medan de flesta svenska tidningar har hårda betalväggar. Det kan eventuellt bero på att de vet att svenskar generellt är bra på att rensa cookies vilket är ett sätt att ta sig runt en mjuk betalvägg.
Kritik mot betalväggar
Det har riktats mycket kritik mot betalväggarna genom åren. De flesta förstår att tidningar måste ta betalt för sitt innehåll. De har journalister som ska avlönas och teknik som ska fungera. Men i många fall har folk upplevt sig lurade av ett erbjudande och sedan funnit sig fast i en väldigt dyr prenumeration när de bara ville läsa en enstaka artikel.
Många har också önskat sig en ”Spotifylösning” på tidningsprenumerationer, eller att enklare kunna köpa styckeartiklar. Internet har gjort att hela Sveriges tidningar finns tillgängliga, men betalväggarna gör att få har nytta av det. Om man bor i Skåne och hittar en intressant text i Östersundsposten vill man förmodligen inte teckna upp sig på en årsprenumeration.
Olika betalväggsstrategier
Olika tidningar arbetar olika med sina betalväggar. De stora morgontidningarna och lokaltidningarna har oftast en väldigt strikt policy där användaren måste betala för nästan allt material. Kvällstidningarna har istället valt en mer kundklubbsliknande strategi där visst premiummaterial är låst, men bulken på sidan ligger öppen för gratisläsning.
Ofta finns också en särskild strategi där en artikel ligger öppen under en viss tid, eller tills den fått tillräckligt många visningar. Det är givetvis ett sätt för tidningarna att locka folk att betala för prenumerationer. Många delar en artikel som ligger öppen, men sen när andra klickar på den länken så ligger artikeln helt plötsligt låst.